Info om Retatrutid
Vad är retatrutid?
Retatrutid (retatrutide), ofta kallat Reta, är en peptid som undersöks i kliniska studier för bland annat obesitas och metabola sjukdomar. Den aktiverar tre hormonreceptorer — GLP-1, GIP och glukagon — och kallas därför en trippelagonist. Studier har visat betydande genomsnittlig viktminskning hos deltagare.
Hur fungerar retatrutid?
GLP-1- och GIP-systemen har betydelse för bland annat kroppens respons på mat och regleringen av blodsocker. Retatrutid aktiverar dessutom glukagonreceptorn. Det är kombinationen i en och samma molekyl som skiljer retatrutid från substanser som verkar på färre receptorer.
Forskare undersöker hur denna kombination påverkar aptit, kroppsvikt och energibalans. Det går däremot inte att utifrån dagens studier avgöra exakt hur stor del av resultatet som orsakas av var och en av de tre receptorerna. Påståenden om att retatrutid bevisligen ”förbränner fett” genom en enda specifik mekanism blir därför missvisande.
Vad visar studierna om viktminskning?
I en publicerad fas 2-studie med 338 vuxna var den genomsnittliga viktminskningen efter 48 veckor 24,2 procent i gruppen med högsta studerade dosen, jämfört med 2,1 procent med placebo. I samma retatrutidgrupp hade 83 procent av deltagarna minskat sin ursprungliga kroppsvikt med minst 15 procent.
I förhandsrapporterade fas 3-resultat från TRIUMPH-1 var den genomsnittliga viktminskningen 28,3 procent efter 80 veckor i gruppen med högsta studerade dosen, jämfört med 2,2 procent med placebo. Av deltagarna i den retatrutidgruppen hade 45,3 procent gått ned minst 30 procent från sin ursprungliga kroppsvikt. Studien omfattade vuxna med obesitas eller övervikt och minst ett viktrelaterat hälsotillstånd, men utan diabetes.
Resultaten gäller grupper av studiedeltagare under bestämda tidsperioder. De är inte en garanti för vad en enskild person kommer att uppnå. Studier med olika deltagare och upplägg bör inte heller jämföras rakt av.
Vad har studier visat om leverfett?
Retatrutid har också undersökts i en mindre delstudie med 98 deltagare som hade MASLD, metabol dysfunktionsassocierad steatotisk leversjukdom. Efter 24 veckor var den genomsnittliga relativa minskningen av leverfett upp till 82,4 procent i en av de studerade grupperna, jämfört med en ökning på 0,3 procent med placebo.
Detta gäller fettinnehållet i levern, inte kroppsvikten. Delstudien visar inte i sig att retatrutid är en godkänd behandling för MASLD eller att långsiktiga följder av leversjukdom har förbättrats.
Vilka biverkningar har rapporterats?
I den publicerade fas 2-studien var de vanligaste rapporterade biverkningarna illamående, diarré, kräkningar och förstoppning. De förekom oftare med retatrutid än med placebo och var vanligare i högre dosgrupper. En del deltagare avbröt behandlingen på grund av biverkningar.
Forskarna noterade även en dosberoende ökning av hjärtfrekvensen, som var som störst vid vecka 24 och sedan avtog. Studierna ger viktig säkerhetsinformation, men frågor om långvarig användning och effekter i bredare grupper återstår.
Hur skiljer sig retatrutid från semaglutid och tirzepatid?
Skillnaden ligger främst i vilka receptorer substanserna aktiverar:
- Semaglutid: GLP-1.
- Tirzepatid: GLP-1 och GIP.
- Retatrutid: GLP-1, GIP och glukagon.
En extra receptor betyder inte automatiskt att retatrutid är bättre eller lämpligare för en viss person. De rapporterade viktresultaten kommer från studier med olika upplägg och är inte en direkt jämförelse mellan dessa substanser.
Är retatrutid godkänt och tillgängligt?
Retatrutid är en prövningssubstans. Enligt den senast verifierade informationen om utvecklingsprogrammet, uppdaterad i mars 2026, var den inte godkänd av någon läkemedelsmyndighet eller tillgänglig för allmän användning. Godkännandestatus kan ändras och bör kontrolleras mot aktuella myndighetskällor när denna sida publiceras eller uppdateras.
Produkter som påstås innehålla retatrutid utanför kliniska prövningar ska inte likställas med den substans som undersökts under kontrollerade studieförhållanden. Beteckningen ”endast för forskning” ger inte heller i sig besked om vad som får säljas eller användas i Sverige; läkemedelstillverkning och försäljning omfattas av särskilda regler.
Vanliga frågor om Reta
Är Reta och retatrutid samma sak?
Reta används ibland som ett informellt kortnamn för Retatrutid. Retatrutide är den engelska stavningen.
Är retatrutid samma sak som ett GLP-1-läkemedel?
Nej. Retatrutid aktiverar GLP-1-receptorn, men också GIP- och glukagonreceptorerna. Trippelagonist är därför en mer precis beskrivning.
Hur mycket vikt gick deltagarna ned i studierna?
I den publicerade fas 2-studien var genomsnittet 24,2 procent efter 48 veckor i gruppen med högsta studerade dosen. I förhandsrapporterade resultat från TRIUMPH-1 var genomsnittet 28,3 procent efter 80 veckor i motsvarande grupp. Det är gruppresultat från olika studier, inte individuella löften.
Är ”GLP-3” ett korrekt namn för retatrutid?
Nej. Uttrycket förekommer informellt men är inte en vetenskapligt korrekt klassificering. Retatrutid beskrivs bättre som en GLP-1-, GIP- och glukagonreceptoragonist.
Är retatrutid en godkänd behandling mot fettlever?
Nej, inte enligt källorna som ligger bakom denna sida. En mindre studie har visat minskat leverfett hos deltagare med MASLD, men det är inte samma sak som ett godkännande för behandling av sjukdomen.
Vad vet man om säkerheten på längre sikt?
Biverkningar har rapporterats i kliniska studier. Säkerheten vid långvarig användning utvärderas fortfarande, och den här informationen ersätter inte medicinsk rådgivning.